Nu har det varit lite stiltje på mitt skrivande på ett tag. Har varken hunnit eller orkat.
Det har varit en jobbig period med lite sömn på nätterna då barnen varit förkylda och inne i en utveklingsperiod då de förstår att de inte sitter ihop med mamma o pappa utan faktiskt är en helt egen liten varelse och det kan vara riktigt läskigt när mamma och pappa försvinner eller vakna på natten med mardrömmar.
Lukas är den som är känsligast på natten. Han sover mest hela natten mellan mig och Jakob och vaknar någon gång på natten och är nästan otröstlig.
Peppar peppar är det lite bättre nu när de frisknat till.
Vet inte om det är sömnbristen som kommit ikapp mig eller om jag haft något på gång i kroppen. För i går var jag så trött både fysiskt och psykiskt att jag bara ville gråta. Helt utan anledning.
Hade tänkt att åka och dansa Zumba för min grymma kollega Susanna på förmiddagen och ladda kroppen med lite endorfiner. Men valde att lägga mig och vila samtidigt som barnen en timma på fm. Kroppen kändes tung, ont i huvudet och småyr.
Tog med mig Nellie upp i sängen eftersom hon sover minst hos oss på natten. Så mysigt det är att ligga bredvid nära,nära en liten varm sussande bebis.. <3
Jag gick och lade mig samtidigt som barnen i går. Klockan 20!! Sov som en klubbad säl fram till 4 ( tror jag)när lilleman vaknade tätt följt av lilltjejen..
Kände mig dock lite piggare idag men hade otrolig beslutsångest hur jag skulle lägga upp träningen i dag. För nu har det varit lite si och så sista veckan med träning för mig så idag ville jag.
Strålande höstväder! Så efter övervägande med mig själv om jag skulle dra iväg till Sats och lämna in på Mini, med risk för att det är fullt när det är måndag beslutade jag för en promenad och ev lite backträning i ”mördarbacken” här hemma följt av styrkeövningar med klotet här hemma på baksidan.
Vem vet hur länge man kan njuta av detta strålande väder? Jag älskar hösten!!
Fick spring i benen och blev helt plötsligt en löpartur istället. Våran vagn är ju ingen löparvagn, men den är väldigt smidig att ha som jogger. Så länge man springer på asfalt i af och inte för ojämt underlag 
Man kan kalla det intervallträning i backe eller vad man vill. Men det är ju väldigt kuperat här i området, så vissa backar orkade jag bara inte springa uppför när jag hade vagnen med mig. Men blev förvånad hur lätt det gick i af. 
Sen blev det ett lite längre stopp när Lukas ville ha mat. Stannade till nere vid en av badplatserna. Men att sen dra i gång igen var segt.. Puh! När det dessutom gick segt uppför.. Men skam den som ger sig. Liten draghjälp är det förstås när det ligger två barn i vagnen som tycker det är jättekul när mamma springer 
Så ,ja. Jag fick med det där jag tänkt mig i tränongspasset. Fast ute i friska luften och världens bästa sällskap. Sen gick ju tempot lite långsammare och som sagt lite varvat med promenad.
Kände mig ganska nöjd efter mina 12,3 km.
Väl hemma körde jag lite rodd och svingar med Kettelbellen varvat med stabiliserande magövningen stående på alla fyra och ”promenerar” på stället horisontellt lyfter höger hand och vänster knä och vise värsa. Toppenövning som finns med i mamma-mage appen. Jag kör den på mina klasser också.
Barnen skrattar så de kiknar när jag räknar för dem och samtidigt gör någon övning. Perfekta peppare
Nu på kvällen har vi haft målaren här. Så vi blev uppkörda till övervåningen. Lite kaos, men det funkade. Blir ju bra när det blir klart sen. Äntligen!
Utmaningen i morgon att inte hålla till där nere :O Löser sig väll på något sätt.
Nu kallar kudden.
Natti natti!
Ingela